Alla är vi människor!

Jag kommer i mitt jobb i kontakt med alla typer av människor
och får även höra många intressanta livshistorier. Ett ämne som jag tycker är
lite extra intressant är människors tankar om sig själva och våra tankar om
andra och detta då kopplat mot deras titlar eller positioner inom arbetslivet. Det
jag tänker på är vår, många gånger allt för höga, respekt för just en position
eller titel i stället för att titta på hur personerna är som just person. För
det vi ska veta är att exempelvis en läkare eller lärare behöver inte vara
duktig bara för att han/hon har den titeln samtidigt som en ”outbildad” kan
vara minst lika duktig tack vare sin personlighet och bildning från livet.

På samma sätt möter jag allt för ofta personer som själva
anser sig vara någon, som nästan kan se ner på andra som de inte tycker nått
lika långt och just detta ska vara berättigat till att dessa alltid har rätt
oavsett hur fel de har. Många gånger handlar detta på ett eller annat sätt
egentligen om personer som är missnöjda med sitt liv eller mår dåligt internt
vilket kan ta dessa former. För bland alla människor som jag mött så är de mest
ödmjuka och mänskliga det som har kommit till en position där de är nöjda med
sig själva och då kan det lika gärna vara professorer, överläkare, domare, etc.

Lösningen på detta lilla problem är dock enkel. Om vi alltid
kan behandla alla andra människor som just människor och inte tänka utifrån
titlar och positioner så kommer allt att bli så mycket enklare. Nu vet jag att
jag generaliserar grovt, men grundtanken i detta fungerar verkligen, prova
själva får ni se; sätt inte upp ”högre personer” på ännu högre hästar, och ni
som tittar ner – titta vågrätt och möt folk på samma nivå som ni själva och ni
ska se att allt kommer att bli lättare, kanske inte direkt, men efter ett tag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *